Lite mera - från sociala medier
Mycket och många – lite och få? Eller kanske få och mycket? Jag vill gärna berätta om både min släktforskning, släkthistoria och nutid. På facebook, på instagram och här. Samma eller olika? Det positiva med de sociala medierna är möjligheten till interaktion mellan de som är medlemmar. Hemsidan känns som envägskommunikation. Och hemsidan kostar pengar, vilket sociala medier inte gör.
Den första frågan jag behöver ställa till mig själv är vem skriver jag för? Svaret idag är mig själv och de i släkten som vill läsa. Jag har en önskan om att göra historien levande, så kanske jag också skriver för historien.
Facebook-sidan
https://www.facebook.com/groups/1842518682722938
https://www.instagram.com/vartsolheim/
———————————
Jag har bestämt mig för att skriva mera på denna hemsida och börja med att återge lite från de sociala medierna.
I mitt släktforskarträd har det utökats med fler grenar. Min mormors mormor Ebbas (hon som for till Amerika och aldrig hördes av igen) syster Adelaide hade enligt församlingsboken tre fosterbarn boende hos sig.
Nu tycks det som åtminstone två av dessa barn var hennes biologiska. Dottern Ida gifte sig på Hemsön utanför Härnösand och jag har nu fått kontakt med två av hennes barnbarn. Tyvärr hade de få minnen av sin mormor, men är glada att få veta mera om sin mormors rötter.
Ett mysterium från en DNA-träff har också fått en lösning, eftersom Adelaides son Carl Harald Wendt (förmodade) visade sig vara farfar till min DNA-träff Björn. Faderskapet kom fram när Björns farmor skulle skilja sig och hon erkände för sin man att det inte var han som var den biologiska pappan.
Så om du inte är rädd att hitta något som du inte vill veta vore kul om fler i släkten gjorde DNA-test. Jag har försökt påverka några av er – så hoppet finns. Och ta testen på Ancestry och för sedan över det till MyHeritage – då får du mest för pengen. Jag hjälper gärna till om du tycker det känns komplicerat.
(från Vårt Solheim på facebook augusti 2024)
Strax efter första världskriget tog han sin familj och begav sig från Värmland till Medelpad. Där blev han kvar fram till sin död vid 97 års ålder. Olaf Sofus From (1879-1976), min mormors far. Mormor Tullie (1906-2006) var äldst och står här tillsammans med sina bröder – Finn (1909-1977) och minstingen Carl Olav (1925-1998). Båda bröderna levde sina liv i Sundsvall, medan Tullie levde större delen av sitt liv på #vårtsolheim i Nyland. När jag träffade Olaf och Carl Olav siste gången i det stora huset på Högbergsgatan 4, sommaren 1975, var det Carl Olav som hade lagat lunchen åt oss och mormor skällde på honom för att han lagt leverpastej i köttfärsbiffen. Han själv var väldigt nöjd med sin påhittighet.
Den detalj som berör mig mest på den här bilden är att alla har hatt – en svunnen tid och epok.
(Från Vårt Solheim på facebook)
Det har väl inte undgått någon att vi idag fått en ny regering. Kanske till och med någon undrar
hur det är med vårt släktskap med justitieministern, han Strömmer.
1908 gifte sig Ingeborg Olsen, dottern till Ole och Marie,
med Conny Strömmer, lotssonen från Hammar. De fick tre barn, som alla föddes i Härnösand. 1922 bodde familjen på Villavägen i Härnösand, och idag bor deras barnbarnsbarn kvar i huset. Jag har en fantastisk bild av Ingeborg och Conny – kanske
någon av er har fler bilder?
Men nej – inget släktskap med justitieminister Strömmer, som har sina anor i Nordmaling, har jag hittat. Connys anor kom från Strömnäs som ligger söder om Kramfors, så namnvalet är inte svårt att förstå.
(från VårtSolheim på facebook oktober 2022)
Bortlämnade barn födda utanför äktenskapet hör säkert ihop med den tid man levde i och det kan jag förstå. Men inte riktigt varför man höll barnet hemligt för sin familj. Nu har Marie och Håkan lyft fram mormor Tullies halvbror Nils Konrad Holm, född 1905-10-01 i Karlstad och son till Tullia Ebba Charlotta Björck. Konrad växte upp i fosterfamilj med sju andra barn i Nyboholm, Kalmar län. Han utbildade sig till snickare och gifte sig 1929 med Margit Rydell och de fick tre barn.
Dottern Berit, född 1930, bjöd Håkan och Marie på lunch i lördags och berättade bland annat att Konrad försökt få kontakt med sin biologiska mamma – utan att lyckas. Däremot framgår det att han kom till en utökad bouppteckning efter Tullia 1959 när Olaf hade hittat deras inbördes testamentet.
Men nu så finns de båda här hos oss. Om någon vill ha kontakt med Konrads barnbarn så hör av dig till mig.
Moster Calla